Världen är liten. I själva verket är vår globala by en familjeby. Något som händer i ett hörn av världen ses som anledning till bön i andra delar. Någon kan be för sina bröder och systrar på andra sidan jordklotet redan innan ett rop på sådan hjälp gått ut. Många gånger beskyddas människor från skada och katastrof. Så kan det vara därför att någon någonstans ber för säkerhet och någonstans har någon annan gagn av det.
Bön för vår globala familj ger våra tankar frid, men den är även till nytta för alla som våra tankar vilar på och för vår värld. Detta är det gudomliga sättet att beskydda. Den bön som höjer medvetandet till insikt om Guds godhet och vår egen – och allas – fullkomlighet i den andliga verkligheten gör oss medvetna om den gudomliga Kärlekens närvaro. Denna övertygelse att Kärleken är med oss driver ut rädsla och disharmoni; den vägrar att ge dem något som helst tillfälle att orsaka skada eller fara. Gud är alltid närvarande och verkar i oss. Hans makt stillar, lugnar och återställer oss.
Bön för världen stöds av det gudomliga löftet om Guds kärlek. Bibeln berättar till exempel om hur Gud beskyddade Noa från floden. Att han och hans familj skulle räddas var ett löfte. Eftersom Gud är evig och Hans kärlek till oss oföränderlig kan vi förlita oss på att Han också skall befria oss alla.
Jesajas bok beskriver Guds omsorg på ett anmärkningsvärt sätt – att var och en av oss är så älskad av Gud att våra namn är upptecknade på Hans händer (se 49:16). Gud är alltid närvarande hos sina älskade barn.
Ett bibelbudskap som förser oss med ett synnerligen fullständigt löfte om befrielse är den 91:a Psaltarpsalmen. Det har tröstat människor i hundratals år. Genom gudomligt förstånd och gudomlig lag kommer löftet om befrielse – Gud är vår tillflykt. Psalmisten säger: ”I Herren har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.” Om Gud är vår tillflykt och vi tryggt vilar i den gudomliga Kärlekens armar, så kan inget nå fram till oss som inte först går genom Gud.
En annan vers låter: ”Ingen olycka skall drabba dig, och ingen plåga skall närma sig din hydda.” Ingen pest eller förstörelse skall skada dem som förtröstar på och vilar ”under den Allsmäktiges skugga”.
Århundraden efter det att psalmen skrevs visade Jesus Kristus oss vägen genom att ge oss en klarare uppfattning om vår identitet som söner och döttrar till en kärleksfull Gud. Genom denna lag om återspegling kan vi gå bortom den falska tron på livet som bräckligt och materiellt och tillbakavisa föreställningen att vi någonsin skulle kunna vara skilda från vår kärleksfulla Fader-Moder Gud.
Mary Baker Eddy, som upptäckte Kristen Vetenskap, förklarade vår enhet med Gud på detta sätt i sin bok Vetenskap och hälsa med nyckel till Skriften: ”Gud, människans gudomliga Princip, och människan, Guds likhet, är oskiljbara, harmoniska och eviga” (s. 336). Vi är alltid i det gudomliga medvetandets närvaro, som befriar oss från allt ont. Detta medvetande erkänner den gudomliga lagen som tillintetgör allt som är det olikt.
Allt eftersom vi lär oss mer om Guds alltid närvarande kärlek kommer vi att erfara beskyddet av att vara i ”den Allsmäktiges skugga”, och vi kommer också att kunna hjälpa andra att känna denna skyddande närvaro.
Vem skall då skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd…Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre. (Rom 8:35, 37-39)
