”Man kan aldrig veta var en god idé kan komma ifrån”, sade en praktiserande i Kristen Vetenskap en gång till mig. Det fick jag uppleva på ett oväntat sätt. En replik ur en film påminde mig om en andlig sanning, inspirerade och helade mig – och visade mig samtidigt en lättsammare sida av den gudomliga Kärlekens ledning.
Min make och jag hade planerat en bilresa för att besöka vänner och delta i en familjehögtid. Innan vi åkte började jag få fysiska svårigheter. Bland annat fick jag utslag och vad som tycktes vara infektioner på flera ställen på kroppen. Symptomen liknade en svampinfektion som jag fått medicinsk behandling för flera år tidigare men var allvarligare och mer spridd. Jag hade mycket ont och ville inte resa någonstans. Men vi hade haft många helanden enbart genom bön i Kristen Vetenskap och min make var uppmuntrande och deltagande. När jag kom ihåg de gånger bön helat mig, var jag villig att resa och lita på att den gudomliga Kärleken skulle leda mina böner och hela mig.
När vi kom fram hade vi en aktiv och trevlig dag tillsammans med våra vänner. Men den kvällen fick jag återigen mycket ont. Jag längtade efter lättnad och bad min make att köpa en salva som mina föräldrar hade använt när jag var barn för att lindra klåda. Medan han var ute frågade jag mig själv: ”Vad är det jag litar på?” Jag ville verkligen förlita mig helt och hållet på Kristen Vetenskap för helande, eftersom bön alltid innebär andlig tillväxt. Jag ville känna Guds närvaro – och bättre förstå min andlighet som Hans barn. Att inse detta var i sig själv en stor lättnad, och jag var glad när min make kom tillbaka utan salvan.
Nästa dag gick han till familjehögtiden och jag beslöt att stanna på vårt motell och be. Jag studerade Bibeln och Vetenskap och hälsa hela förmiddagen. Jag började med veckans texter för bibelstudier i Kristen Vetenskaps Kvartalshäfte. Helande tankar från Vetenskap och hälsavar mycket hjälpande, till exempel: ” Guds fordringar vädjar enbart till tanken; men dödlighetens krav och det som kallas naturens lagar hör till materien. Vilket skall vi då godta såsom rättmätigt och i stånd att åstadkomma det högsta mänskliga goda? Vi kan inte lyda både fysiologi och Ande, ty den ena omintetgör absolut den andra, och den ena eller den andra måste vara allenarådande i våra böjelser” (s. 182).
När jag blev mer medveten om att det som tycktes vara ett fysiskt tillstånd i själva verket var mentalt, blev jag övertygad om att jag skulle bli helad och att denna förståelse inte var teoretisk utan en grund för verksam bön. Jag bad om att se konkreta resultat och att jag som Guds avbild var oberörd av fysiska tillstånd.
Jag visste inte varför, men efter lunch satte jag på teven. Förvånande nog hittade jag där det budskap som levandegjorde de sanningar jag begrundat hela förmiddagen. Det var i en film om några tonåringar som på skoj satte ihop datoranimerade bilder av en omedelbart förestående attack på USA. När ungdomarna insåg konsekvenserna, erkände de vad de hade gjort. Men de vuxna var hypnotiserade av bilderna och övertygade om att de var verkliga. Ungdomarna vädjade: ”Ni tittar på fel bilder!” De datoriserade bilderna gav en falsk bild – hur övertygande de än var.
Jag insåg plötsligt att jag hade tittat på fel bild vad gällde min identitet. Det stod klart att det som tycktes vara fysiska symptom inte var mer verkliga än krigsbilderna i filmen. Det uppenbarades för mig på ett sätt som var lätt att förstå och befriade mig från all oro. I själva verket visste jag i mitt hjärta att jag redan var helad eftersom illusionen om oordning och smärta i kroppen hade försvunnit från mina tankar. Ungefär en dag senare hade utslagen, infektionen och smärtan försvunnit och har inte återkommit. Det var 15 år sedan.
Jag hittade den sanning jag behövde på ett oväntat, roligt sätt. Det bevisade återigen för mig att Kristen Vetenskap inte bara helar fysiskt utan ger oss andliga lärdomar som räcker livet ut.
Princeton, New Jersey, USA
