”Den raka och tydliga regeln för att tillämpa Kristen Vetenskap är den Gyllene Regeln: ’Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem’” (Mary Baker Eddy, Miscellaneous Writings 1883-1896, s. 282). Den regeln, som ibland kallas ”ömsesidighetens etik”, dyker konsekvent upp i praktiskt taget alla större trosinriktningar i världen – inklusive Judendomen, Islam, Kristendomen, Hinduismen, Buddismen, Konfucianismen, Jainismen och Bahai. Mer än bara ännu ett vist talesätt, är detta i själva verket en levande bön för alla, och en väsentlig del i strävandet att nå den fred och det helande som världen så innerligt längtar efter.
Ett exempel på denna tonvikt på den Gyllene Regeln: I ett öppet brev daterat den 13 oktober 2007 vädjade 138 framstående muslimska ledare till ledarna i världens kristna kyrkor att etablera en dialog baserad på vad de båda trosinriktningarna har gemensamt. De påpekade att ”världens framtid beror på fred mellan muslimer och kristna.” Nyhetsrapporteringen (Items of Interest) i Christian Science Sentinel för den 1 september 2008 rapporterade om en interreligiös konferens vid Yale universitetet i juli 2008 som växt fram ur denna vädjan. Muslimer, kristna och judar deltog. Detta var den första av fyra sådana konferenser som skulle äga rum världen över. Konferensen vid Yale var koncentrerad till den gemensamma tron på att älska Gud över allt annat och att följa den Gyllene Regeln.
The Christian Science Monitor citerade det avslutande uttalandet som gjordes av de samlade konferensdeltagarna: ”’Vi vill försäkra oss om att religionerna helar i stället för att såra, ger näring till människosjälen i stället för att förgifta mänskliga relationer.’” Och Monitor fortsatte att rapportera: ”Att leva tillsammans i fred – och ännu mer att älska varandra – kräver en större förståelse mellan religionerna. Med denna insikt koncentrerade sig konferensen främst på teologiska diskussioner – på ‘vilka vi är och vad vi tänker’” (Jane Lampman, ”Global Christian-Muslim compatibility: a start”, den 4 augusti 2008).
Närhelst människor kommer tillsammans för att arbeta inte bara för fred utan för helande, finns det anledning att vara hoppfull. Och vi lägger särskilt märke till att tanken på identitet (”vilka vi är”) och mentalitet (”vad vi tänker”) spelar en så framträdande roll i en konferens som denna som omfattar flera trosinriktningar, eftersom det berör kärnan av vad som behöver hända om mänskligheten verkligen skall kunna hela det som skiljer oss åt – vare sig det gäller kristna och muslimer, ryssar och georgier eller uigurer och kineser.
Kristen Vetenskap förklarar att helande är möjligt under alla mänskliga omständigheter genom en växande förståelse av vår andliga identitet – vilka vi alla är som det gudomliga Förnuftets idéer som lever sida vid sida i harmoni – och genom att lägga av materialistiska tankar och motiv och utveckla vårt andliga medvetande. Genom bön kan vi nå en större förståelse av denna identitet som når bortom ras, klass och kultur i en strävan att bli bättre fredsmäklare och helare. Vi är alla viktiga i Guds fullkomliga skapelse där vi är ovillkorligt älskade och älskar våra medmänniskor ovillkorligt.
Kristen Vetenskaps sjätte och sista grundsats lyder: ”Och vi lovar högtidligt att vaka, och att bedja om att vi må vara så till sinnes som Kristus Jesus var; att göra andra vad vi vill att de skall göra oss; och att vara barmhärtiga, rättvisa och rena” (Vetenskap och hälsa med nyckel till Skriften, s. 497). Det är ingen tvekan om att den här grundsatsen genom att direkt hänvisa till den Gyllene Regeln framhåller att den representerar något väsentligt för utövandet av kristet förnuftshelande.
Men varför ger utövandet av den här regeln makt nog att hela världens onda? Jesu ord pekar på svaret. Han visade att det var oupplösligt sammankopplat med budet om att älska Gud över allt annat. Och han sade att när denna kärlek till Gud och kärlek till vår nästa sammanfaller uppenbarar dessa två största av bud hela budskapet om Guds lag och om biblisk profetia. Dessutom pekar de ut vägen till evigt liv (se Matt 22:40; Luk 10:25-28).
Till och med våra bästa ansträngningar att göra rätt mot vår nästa kanske inte alltid räcker till. Men när osjälviska bemödanden får kraft av en önskan att älska och hedra Gud, det gudomliga Livet, Sanningen och Kärleken – renas de, genomsyras av en makt som varken är av denna världen eller underkastad världens begränsade förväntningar på enande och helande. Denna helande kraft är inget annat än den Hjälpare Jesus lovade skulle komma till mänskligheten för alltid.
När den återger den Gyllene Regeln anger Kristen Vetenskaps sjätte grundsats tydligt en ordning för den här välgörande livsstilen; först: ”göra [mot] andra”, och sedan låta ”dem göra [mot] oss”. Vare sig vi behöver förlåta, reparera och bygga upp eller bara lägga ner fiendskapen och tala med varandra är det helaren som tar initiativet. Och vi kan tryggt lämna gensvaret till samma makt som ger oss mod att ta första steget.
